För att göra användningen av blåmusslor praktisk vid utnyttjande som fodertillsats måste skal och mjukdelar skiljas åt och torkas för att sedan var och en malas till mjöl. Denna process måste ske inom ekonomiskt rimliga ramar för att slutprodukten skall vara användbar för foderindustrin. Idag separeras vanligen mjukdelar och skal i beredningen av musslor för konservindustrin genom upphettning varvid musslorna öppnar sig, följt av kraftig skakning för att mjukdelarna skall släppa från skalet. Därefter kan skal och mjukdelar separeras enkelt. Torkning kan sedan ske på olika sätt, med varmluft, eller med en ångtork eller med mikrovågsteknik. Slutprodukten skall vara bakterie- och virusfri samtidigt som behandlingen skall vara så mild som möjligt för att protein och fett skall bevaras och ge maximal smältbarhet. Processerna med separering och torkning bör ske i anslutning till varandra. Mjölets slutpris är beroende av att tillverkningen är energisnål och processeringen måste innebära minsta möjliga transportkostnader. Man kan grovt räkna med att vikten av musselmjölet när skalen är bortsorterade utgör 1/20 del av musslornas ursprungsvikt. Om priset för musslan är 0:20 kr/kg blir musslans andel av mjölpriset således ca 4:- kr/kg. Till detta kommer processkostnader på minst lika mycket och då är mjölpriset uppe i 8:- kr/kg. För att nå ett konkurrenskraftigt pris måste tillverkningen ske i industriell skala och då måste också tillgången på musselråvara vara garanterad.