Det har länge diskuterats kring möjligheten att utnyttja blåmusslor som fodertillsats vid hönsuppfödning. Av den anledningen gjordes ett preliminärt försök att utfodra värphöns med blåmusslor som en del av kosten under sommaren 2003. Försöken genomfördes som en del i ett norsk-svenskt Interreg-projekt lllA med titeln "Blåskjell og kvoteordning" och slog mycket väl ut. Hönsen var uppenbart förtjusta i musslorna och när viktökning och äggläggning jämfördes mot kontrollhöns var alla data fullt jämförbara. Även vid mycket stor tilldelning av mussla kunde ingen smakskillnad upptäckas vid jämförelse med kontrollägg. Dessutom färgades gulorna mycket starkt av musslorna. Lantbruksuniversitetet kontaktades och ett samarbete etablerades mellan Kristinebergs Marina Forskningsstation och Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård, Lövsta Forskningscenter. Det första preliminära försöket med utfodring av höns gjordes med kokt musselkött men därefter har arbetet inriktats på att framställa ett fullvärdesfoder med inslag av musselmjöl, som är en mycket mer hanterlig produkt, och direkt användbar för foderindustrin. Målsättningen är att producera ett mjöl som i pris endast skiljer sig marginellt från priset på fiskmjöl. Anledningen är att foder för ekologisk produktion av ägg eller slaktkyckling idag tillåter 15% inslag av råvaror som inte är ekologiskt godkända, t.ex. fiskmjöl. Diskussioner pågår dock inom EU för att till 2012 endast godkänna ekologiskt framställda råvaror inom hönsnäringen. Då skulle musselmjöl kunna ingå i stället för fiskmjöl.

Som fodertillsats är det huvudsakligen köttdelen som är intressant. En liten del av skalet kan ingå i fodret men kött och skal måste först separeras från varandra och torkas var för sig. De torkade blåmusslorna kan sedan prepareras till ett mjöl som kan ingå i ett ekologiskt godkänt foder för kyckling eller värphöns. Proteinhalten i mjölet ligger på ca 70 % och fetthalten ca 8%. Det som är intressant inom hönsnäringen är protein- och fettsammansättningen . Beträffande aminosyramönstret så är det relativt likt fiskmjölets och framför allt är innehållet av metionin och cystin relativt högt. Dessa är mycket viktiga beståndsdelar i hönsfoder och förhindrar t.ex. att hönsen hackar på varandra. Fettsyrorna består till 50% av långkedjiga omega-3 fettsyror, vilket är ovanligt högt. På Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Lövsta Forskningscenter, pågår utvärdering av musselmjöl som fodertillsats till värphöns och kyckling. Man testar olika inblandningsmängder och ser på eventuella effekter på äggproduktion, smältbarhet, gulans färg etc. I försöken ingår också att bedöma om musseltoxiner påverkar hönsen och i så fall i vilka koncentrationer detta sker. I dessa försök studerar man bland annat tarmepitelet för att eventuellt hitta förändringar där. I försöken ingår ett stort test med minst 1000 slaktkycklingar från start till slakt. För mer information kontakta www.slu.huv.se eller www.livsmedelssverige.org/hona