Musslan pumpar in vatten genom inströmningsöppningen, den stora öppningen med den fransiga mantelkanten och ut genom utströmningsöppningen, den lilla öppningen med en slät mantelkant.

Blåmusslan filtrerar födan (mikroskopiska organismer) från vattnet. Musslan pumpar in vatten genom inströmningsöppningen, den stora öppningen med den fransiga mantelkanten och ut genom utströmningsöppningen, den lilla öppningen med en slät mantelkant. Genom den stora inströmnings- öppningen får man ett diffust insug med låg strömhastighet medan den lilla riktade utströmningsöppningen ger en hög strömhastighet. På detta sätt förs redan filtrerat vatten långt bort från inströmningsöppningen och blåmusslan förhindrar ineffektiv omfiltrering.

En ettårig mussla kan pumpa 2-3 liter vatten i timmen, medan en äldre kan maximalt pumpa 2-3 gånger så mycket. Vattnet passerar gälarna inne i musslan, varpå musslan får syrgas. Gälarna har även funktionen av ett filter och de födopartiklar som fastnar här transporteras till munnen och vidare till magen.

De partiklar musslorna äter är 0,002-0,5 mm stora. Partikelkoncentrationen i vattnet bestämmer hur mycket musslorna pumpar. Om det är mycket partiklar i vattnet minskar pumphastigheten och musslorna försöker att hålla ett maximalt upptag av partiklar. Om koncentrationen partiklar är mycket stor minskar pumphastigheten. Om upptaget blir för stort spottar nämligen musslorna ut en del av födan som s.k. pseudofaeces. På så sätt maximerar musslan upptaget av föda.