Under våren, när vattentemperaturen närmar sig ca 10-12 °C så börjar blåmusslorna att leka. Musslorna är skildkönade och hanarna släpper först sin mjölke i vattnet. Detta märker honorna, som genast svarar genom att spruta ut sina ägg.

En hona av medelstorlek kan avge 5-12 miljoner ägg fritt i vattnet, där de på 24 timmar utvecklas till larver med skal, ett stort simsegel och en karakteristisk svart ögonfläck. Det frilevande stadiet varar i 3-4 veckor, varefter den är beredd att börja den andra fasen av sitt liv - det fastsittande stadiet. Den börjar söka efter ett lämpligt underlag att sätta sig fast på. Larven undersöker de olika ytor den träffar på och när underlaget är lämpligt sätter den sig fast med några byssustrådar. Dessa förankringsanordningar, som utsöndras från en byssuskörtel, använder blåmusslorna hela livet. Ju mer utsatt musslan är för vågor och ström, desto fler byssustrådar utvecklar den. Skulle den behöva flytta sig kan den klippa av trådarna och sedan göra nya.

Bilden till vänster visar en veligerlarv med den iögonfallande ciliekransen och bilden till höger visar ett foto med en settlingfärdig mussellarv.

På svenska västkusten är fastsättningen (settlingen) vanligen som mest intensiv i juni men det kan förekomma toppar av settling i juli och augusti också. Av alla de miljoner larver som produceras är det endast en bråkdel av larverna som överlever fram till tiden för fastsättning, troligen mindre än en procent.